2013-11-27
I oktober anordnade vi på Siljeströms ett uppskattat seminarium om entreprenadjuridik där bland annat en dom uppmärksammades som kan komma att få stora konsekvenser för byggbranschen. I det här nyhetsbrevet vill vi ge dig en inblick i vad domen handlar om och varför den kommer att tas upp i Högsta domstolen.
Muddringen av hamnen i Slite blev dyrare än väntat. De extra kostnaderna landade på cirka 22 miljoner kronor eftersom det fanns mer hård kalksten än vad entreprenören Secora hade beräknat. Secora och Region Gotland tvistar nu om vem som ska stå för notan. Både tingsrätten och hovrätten anser att det är entreprenören som ska stå för det och inte Region Gotland. I början på nästa år kommer målet att prövas i Högsta domstolen.
Olika tolkningar av den “fackmässiga bedömningen”
I tvisten står två tolkningar av en bestämmelse mot varandra. Frågan som Högsta domstolen ska ta ställning till är om entreprenören ska utgå från de mest optimala eller de mest negativa förhållandena i sin fackmässiga bedömning av arbetsområdet.
Så här står det i byggbranschens standardavtal:
(AB 04, 1 kapitlet, paragraf 8)
”Saknas vid tiden för angivande av anbud uppgifter som avser arbetsområdet eller det område som berörs av entreprenaden skall förhållandena antas vara sådana som kunnat förutses vid en fackmässig bedömning”.
Domen kommer att sätta tonen i branschen
För anbudsgivare är det idag standard att göra beräkningar utifrån normala förhållanden. Frågan är hur det blir i framtiden? Besluten i tingsrätten och hovrätten utmanar vad som länge har ansetts vara praxis i byggbranschen.
Målet visar hur svårt det är att veta vad som är rätt och fel. Det en entreprenör tycker är självklart kan uppfattas helt annorlunda av beställaren. Ifall Region Gotland får rätt kommer det med all sannolikhet att få stora konsekvenser, t.ex. att entreprenörer undviker att räkna på komplicerade infrastrukturprojekt eller att de räknar i överkant för att gardera sig. Om Högsta domstolen går på tingsrättens och hovrättens linje kommer det sannolikt att medföra ökade samhällskostnader för byggprojekt i framtiden.