2016-05-18
I slutet av december meddelade Högsta domstolen, HD, sin andra dom i det uppmärksammade fallet gällande enstegstätade husfasader, den s.k. Myresjöhusdomen. Vid Siljeströms frukostseminarium berättade advokat Krister Lindgren och Jur kand Carolina Bergquist från Andersson Gustafsson Advokatbyrå vilka slutsatser man kan dra av domen.
Bakgrund
Myresjöhus uppförde enfamiljshus med enstegstätade fasader åt konsumenter enligt ABS 95 under åren 1999–2003. Konstruktionen var vid tiden för uppförandet vanligt förekommande och typgodkänd.
Ett antal husägare i Svedala stämde Myresjöhus efter att ha upptäckt problem med fukt i sina hus. Husägarna anförde att entreprenören inte hade utfört arbetet fackmässigt alternativt hade brutit mot avtalet. Tingsrätten gav husägarna rätt, men hovrätten ändrade domen och menar att det inte går att lasta Myresjöhus för vårdslöshet eftersom företaget utförde entreprenaden på ett sätt som var normalt förekommande vid tidpunkten då husen byggdes.
Högsta domstolens första dom
HD kom i sitt första avgörande fram till att utförandet med de enstegstätade fasaderna stred mot vad parterna avtalat och att det därför förelåg fel i entreprenaden. HD ändrade hovrättens dom och menar att fel föreligger i entreprenaden genom att Myresjöhus har använt sig av den aktuella fasadkonstruktionen.
Eftersom felet med fasaderna upptäcktes efter garantitidens utgång krävs det enligt ABS 95 att det är fråga om ett väsentligt fel som visas ha sin grund i vårdslöshet av entreprenören. Myresjöhus ifrågasatte inte att felet var väsentligt men bestred att de varit vårdslösa, och det är den frågan som HD har avgjort i sin andra dom.
Andra prövningen och domen
HD konstaterar att bedömningen av frågan om Myresjöhus har varit vårdslös ska göras utifrån den aktuella avtalssituationen och de krav på aktsamhet som kan anses följa av den.
Vidare slår HD fast att det saknar betydelse för frågan om vårdslöshet att konstruktionen med enstegstätade fasader var allmänt förekommande när de uppfördes. Myresjöhus borde ha vidtagit “lämpliga” undersöknings- och kontrollåtgärder, men HD anger inte vilka åtgärder som betraktas som “lämpliga” för att inte förfara vårdslöst avseende metodval.
Myresjöhus har inte genomfört någon undersökning alls gällande metodval och anses därmed ha förfarit vårdslöst. Husägarna har därför rätt att få ersättning för felen, men frågan om ersättningens storlek återförvisade HD till hovrätten att ta ställning till.
Av domen kan man dra dessa slutsatser
- En allmänt förekommande metod eller ett typgodkännande från till exempel SP saknar betydelse för frågan om vårdslöshet.
- Entreprenörer som inte själva undersöker och kontrollerar metoder innan de används kan anses handla vårdslöst. Trots att entreprenörer har utfört arbetet fackmässigt kan de komma att ha ett felansvar.
- De utredningar som entreprenörer eventuellt avser vidta till följd av HD:s avgörande riskerar att medföra förhöjda utredningskostnader som i slutändan kommer att belasta kunden.
- Domen skapar stor osäkerhet om vilka utrednings- eller kontrollinsatser som faktiskt måste genomföras.