2015-01-19
Man brukar säga att ett nytt år för med sig nya möjligheter. Vi vet att det i Sverige också brukar medföra nya och reviderade lagar, så också inom arbetsmiljöområdet. Lagarna är inte till för att hindra arbetet för de verksamma i branschen, de är till för att rädda liv.
Under 2014 infördes relativt drastiska förändringar då man gett arbetsmiljöverket möjligheten att dela ut sanktionsavgifter till den byggherre, BAS-P eller BAS-U som inte följer gällande lagar och förordningar. Vi vill med vårt nyhetsbrev påminna om vikten av att vi beställare, entreprenörer och konsulter som åtar sig uppgiften som BAS-P eller BAS-U, följer de lagar och föreskrifter som finns för byggbranschen och att vi gör allt för att förmedla det till de som utför arbetsuppgifterna.
Nedan följer några tankar om Byggarbetsmiljösamordning för projektering och utförande. Vi börjar med en begreppsförklaring för att klargöra de olika rollerna.
Byggherre
Den som på egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Byggherren kan vara en fysisk eller juridisk person.
BAS-P
Den som ska samordna arbetet med att förebygga risker för ohälsa och olycksfall på arbetsstället genom att se till att gemensamma arbetsmiljösynpunkter beaktas när arbetsmetoder och arbetsutrustning väljs, när de olika arbetena samplaneras och när tidsplaneringen görs. Se AML 3 kap. 7b§.
Kravspecifikation för BAS-P och BAS-U:
Den som arbetar som BAS-P/U ska i enlighet med AML 3 kap. 6§ ha den utbildning, erfarenhet och lämplighet som uppgiften kräver. Kompetenskravet ska sättas i relation till nivån på det arbete som ska utföras. Kravet finns även i AFS 1999:3 6§ och i kommentaren till denna paragraf specificeras vad lämplig utbildning är. Byggherrar bör som regel alltid begära in skriftlig dokumentation på att tilltänkt BAS-P/U har gått nödvändiga kurser samt har tillräcklig erfarenhet inom de arbetsmoment som ingår i den aktuella entreprenaden.
Delegering av BAS:
Delegering av BAS-P/U ska alltid göras skriftligen. Från och med 2013 finns det specifika AF- AMA-koder som hänvisar till att uppdragstagaren i form av totalentreprenör eller generalentreprenör ska kunna ta detta ansvar under projektet. Anledningen till att det är viktigt att delegering utförs korrekt är att lagens utformning inte medger att ansvaret skrivs över helt och hållet till generalentreprenören eller totalentreprenören. Enligt AML 3 kap. 6§ kvarstår del av ansvar även hos byggherren. Detta brukar vi kalla back-up ansvar. Byggherrar måste alltså följa upp och kontrollera att BAS-P/U har adekvat utbildning och erfarenhet samt att de utför sin uppgift i enlighet med gällande lagstiftning och föreskrifter. När det gäller byggherrar som handlar upp enligt konsumenttjänstlagen finns det särskilda bestämmelser. Enligt AML 3 kap. 7c§ behövs inte en skriftlig delegering då konsumenttjänstlagen tillämpas. Dock gäller fortfarande att entreprenören ska arbeta i självständig ställning för att arbetsmiljöansvaret ska ligga på honom. (se AML 3 kap.7c§)
Hur ska man då agera som byggherre och vad kan en entreprenör förvänta att en beställare gör?
Nedan följer några exempel:
- Delegera BAS-P/U skriftligen.
- Kontrollera att den som åtar sig uppgiften har den utbildning och erfarenhet som krävs för det specifika projektet.
- Följa upp det arbete som BAS-P/U utför, förslagsvis genom att ha det som en stående punkt vid projekterings- och byggmöten.
- Kontrollera att arbetsmiljöplan finns anslagen och att den är uppdaterad.
Ladda gärna ned ett utdrag från Siljeströms checklista som du kan dra nytta av i ditt arbetsmiljöarbete. Vår checklista är mer omfattande och denna version tar dig en bit på vägen.
Ladda ned den här
Nyheter gällande arbetsmiljölagstiftning:
Arbetsmiljölagen har genomgått en revidering där man i vissa delar har skärpt lagen och tydliggjort vilket ansvar du har, både som arbetsgivare och arbetstagare. Ett exempel är en ny paragraf i 3 kap. 3a§ där krav ställs på arbetsgivaren att underrätta myndigheterna vid dödsolycka, svår personskada eller allvarliga tillbud. Tidigare återfanns denna text i arbetsmiljöförordningen 2§, men den har nu alltså fått ta plats i arbetsmiljölagen. Läs mer på www.anmalarbetsskada.se. Man har även gett arbetsmiljöverket större befogenheter.
Möjligheten finns nu för arbetsmiljöverket att utfärda sanktionsavgifter till de som bryter mot gällande lagar och föreskrifter. De nya föreskrifterna och sanktionsavgifterna återfinns i AFS 1999:3 som blivit reviderad med AFS 2014:26. Denna finns också att hämta som separat skrivelse på www.av.se. Sanktionsavgifterna berör bland annat förhandsanmälan till arbetsmiljöverket, om det saknas en arbetsmiljöplan anslagen på arbetsplatsen och brister gällande fallskyddsanordningar. (se AFS 1999:03 101§ för vidare hänvisning) Sanktionsavgifterna för fallskydd trädde i kraft 1 januari 2015.
Arbetsmiljölagen och sanktionsavgifter
- Arbetsmiljölagen 3 kap. 3a§ Nyhet 1/7-14: Arbetsgivaren har skyldighet att anmäla arbetsskada
- Arbetsmiljölagen 8 kap. 5§ – Nyhet 1/7-14: Sanktionsavgift ska tas ut om en överträdelse har skett av en föreskrift som har meddelats med stöd av 4 kap. 1–8 §
- AFS 1999:3 8§ Nyhet 1/7-14: Byggherren måste betala sanktionsavgift om arbetsmiljöplan inte har upprättats och finns tillgänglig innan byggarbetsplatsen etableras. Avgift: 10 000-50 000 kr
- AFS 1999:3 12§ Nyhet 1/7-14: BAS-P måste betala sanktionsavgift om arbetsmiljöplan inte har upprättats och finns tillgänglig innan byggarbetsplatsen etableras. Avgift: 10 000-50 000 kr
- AFS 1999:3 14§ Nyhet 1/7-14: BAS-U måste betala sanktionsavgift om arbetsmiljöplan inte har upprättats och finns tillgänglig på byggarbetsplatsen. Avgift: 10 000-50 000 kr
- AFS 1999:3 56a§ Nyhet 1/1-15: Sanktionsavgift vid fallrisk till lägre nivå. Avgift: 40 000-400 000 kr
- AFS 1999:3 86a§ Nyhet 1/1-15: Sanktionsavgift vid takarbete. Avgift: 40 000-400 000 kr
Anmäl arbetsskada
Läs mer om alla nya lagar och sanktionsavgifte